Jag hade en liten herre som bestämde att sova tilk klockan halv nio i morse till mammas stora glädje. Annars brukar vi stiga upp vid halv åtta ungefär. Jag hade bestämt promenad och fika med vännen Linda men till min stora besvikelse så regnade det. Det blev en tur till strömpilen i stället.

Väl där så körde vi klagovisan medan vi provade kläder. Denna tragiska sång handlade som vanligt om hur slapp man fortfarande är i kroppen efter barnafödande och vi kom på oss att i stället för att klaga så tar vi tag i saken!

Nu imorgon skall kroppen mätas. Mage, rumpa och lår är de områden som träning ska krympa! Vi får ta till de medel vi vill (förutom operation) för att måtten ska minska. i börjar 25 april och avslutar 25 Maj. Förhoppningarna är stora och nu när battlen är igång så kan inget stoppa mig! Jag skall vinna och samtidigt få känna mig mindre i kroppen!

Det blir övningar två gånger per dag och Mats ska hjälpa mig. Varje morgon och kväll blir det trimmning!

Kuuul! säger jag ...

puss!

Jäkla skit..

Förkylningen har legat i kroppen ett tag nu och verkar öka till feber. Har lite frossa och är fruktansvärt trött. JAg har en härlig jobbvecka så jag vill ju verkligen inte hamna sängliggande med feber och hosta. jag får köra någon räääserkur så kanske jag slipper den.. peppar peppar. Mats har dock känt på pannan och konstaterat att jag är varm.. prutt!

Latdag idag så snart skall det ätas skräpmat till middag!

Sjukling säger over and out!

Puss!

Just nu har jag morgonmys med min lilla älskling i soffan medan vår stora älskling fortfarande sover.

Jag har fått host och snuva igen. Buhu... längtar verkligen efter sommar och sol eller framför allt till våriga promenader då solen värmer ansiktet.

Mitt liv är så underbart just nu. Jag har en underbar familj, fantastiska vänner och ett jobb jag trivs med. Kan man önska sig något annat?!

Jo förresten... att förkylningen ska gå över så klart!

Igår var vi i goda vänners lag och åt som grisar. kolgrillat, pommes och sallad. Sen blev det melon och parmaskinka och till sist åkte även snacksen fram! Även drycken flödade och jag funderar lite idag om det är förkylningen eller vinet som får mitt huvud att dunka idag. Jag tror att det är en blandning då jag ändå inte drack så fasligt. Jag hade ju Rasmus att tänka på. Det var nämligen min morgon.

Nu har jag en liten kille som pockar på min uppmärksamhet!

puss!